torsdag 29 april 2010

En tid har gått igen..

Ja vart ska jag börja....

I söndags (25:e april) var jag och Wille på årets första 5-årskalas, det är ju många som fyller 5 i år bla Wille själv. Oj vad tiden går o går.

Den som fyllde år var Caroline, som jag var och hämtade på SöS tillsammans med hennes föräldrar då hon va ca 3 dagar och hade vart inne på återkoll på bb och tagit PKU-provet eller vad det heter:) Då va hon inte stor.....

Här i min famn och jag är gravid med Wille
...men desto större nu, 5 år och storasyter.

Förra året på Carros kalas var en liten skräckupplevelse för både mig och Wille för vi kom sent (som vanligt) så alla barn var redan där, ingen hade träffat Wille tidigare förutom Carro så det vart en väldig uppståmdelse när vi dök upp i permonbilen. Oj oj oj vad det va jobbigt både för mig o Wille med allt petande o alla frågor som då var rätt nya för oss båda. Mend et gav med sig sen och vi stannade en stund efteråt för Carro o Wille elker så bra tillsammans.

I år var vi lite klokare så vi kom innan alla andra. Wille han precis upp i Ponyn som vi hade med oss så han stog upp i den och kunde se alla barn som kom, hela 14 stycken :o), Visst blev det så klart frågor men i år var vi mer förberedda och vana vid frågorna. Kalaset var toppen och det känndes så bra när vi åkte därifrån. Jag kännde mig glad och pigg =) och även Wille med afst ahn va nog trött. Vi stannade även denna gång lite längre och fick träffa Carros mormor och hennes väninna en stund.

Wille och Caroline.


I tisdags (27/4) skulle jag och Wille ha en heldag tillsammans för assistenten var sjuk. Vi skulle först till OT-center i Danderyd kl 9.30 för att förlänga och bredda hans matrixsits, stolen. Vi kom väll dit 9.40 tror jag för shit vilka köer genom stan, första o sista gången jag tar vägen genom stan. Essingeleden går långsamt men snabbt jämfört med genom stan.
Vi var nog klara där vid halv 12 tror jag o då skulle vi vidare till ALB för att träffa dietisten, men det va först kl 14 så vi han med en lunch och lite lek på lektaerapin. Lagom till vi skulle till dietisten så va Wille så trött och rätt less på allt pratande som vart under dan (vart mycket prat på OT-center också) så han va näst intill omöjlig i slutet inne hos henne, körde in i stolar o bord o kunde inte stå still. Men jag förstår honom han hade vart så duktig hela dan och inte vilat nått. Jag själv va också rätt trött.
Vi tog en vikt hos dietisten också och han hade gått upp i vikt IGEN, vi vägde ju i början av april sist och då vägde han ju 10,8 nu vägde han 11,2. Visserligen var det ju inte samma våg vi vägde oss på så det kan ju skilja lite på vågarna också men kul ändå :)

Efter dietisten tog vi en varsin glass ute i solen, som vi knappt vart ute i under dan, som avslut på dan och sen åkte vi hemmåt i köerna igen. Kom väll hem vid 17-tiden o då var det dax att börja med middan.
Neo hade dragit till stan och träffat några polare i fina vädret och gissa vad de gjorde....... Inte så svårt att gissa. Några öl i solen på Snapps på medborgarplatsen så klart.

Wille hade fått sin nya säng levererad hem under dan också men tyvär tog Neo emot den och tydligen hade inte de killarna som kom med den tid att vänta 5 min medans Neo skulle ta ut den gamla och en liten bokhylla. Jag hade inte gjort det för trodde att de kunde ställa den i vardagsrummet o att vi kunde bara köra in den sen eftersom den har hjul. Men den var så bred och gick in genom dörrhålet och eftersom de inte hade tid att vänta ynka 5 min så monterade de den i vardagsrummet, annars hade de tigit med sig den igen o det ville vi ju inte. De fick inte lämna den omonterad nämligen.

Men envis som jag är så ville jag ju att han skulle sova i den för jag hade längtat så efter den för o slippa stå framåtlutad när man tar på masken på kvällen och sen ha asont i ryggen när man ska gå o sova. Så jag välte omkull sängen, försiktigt, den vägde en del. Så drog jag in den sidleds i hans rum, det va inte lätt kan jag säga. Blev några smårepor i nya golvet medn envis som man e som sagt....
Sen stog den på plats och Wille kunde få sova i den första natten och det gick så bra så bra. Så himla skönt att slippa oroa sig att han kanske ska rulla ur. Och så skönt att kunna sätta på honom masken i rätt höjd, slippa stå framåtlutad. Den är guld nya sängen men den är stor i hans lilla rum :)
På plats i rummet, bäddad o klar

Första kvällen i nya STORA sängen. Liten kille i sin stora säng :)

3 kommentarer:

Anonym sa...

Fint skrivet=) Var väldigt roligt att ni kom, och våra barn leker såå fint ihop!! Vi kommer ut till er någon dag och leker vidare !!

Kram f Eva Carro o (Filip!)

Anonym sa...

VEt du, det var så kul att läsa detta inlägg, vi fick också bära in sängen på annat vis eftersom den är för bred för vanliga dörrar, vi tog in den via fönstret. Gissa om jag tyckte att det är skönt att man bor i radhus?? Det var ju ett tag sedan vi fick den, men den är underbar, nu har vi tagit bort de höga spjälsängsgrindarna och har bara en låg kvar. Lycka till med er nya säng!KRam Kerstin

Therese sa...

Ja de verkade ju inte vara så hjälpsamma de som levererade den, konstigt nog. Det tycker man ju att de ska va men inte det inte.

Mend en är ju som sagt toppen och jag undrar varför vi inte tänkt på detta innan. Fast jag va lite anti att ha en "sjukhussäng" hemma först de ska man ju ha på sjukan. Men jag gav mig när ryggen började säga nej och nu är vi såååå nöjda. :)